Beräkningar av koldioxidavtryck för takreparation: fuktskador orsakar en stor miljöbelastning

VILPE Sense Roof Leak Detector

Byggindustrin är en betydande källa till koldioxidutsläpp. Koldioxidutsläppen från reparationer av fuktskador bedömdes för tre olika takområden av varierande storlek. Beräkningarna visar att fuktskador och deras reparationer orsakar betydande mängder koldioxidutsläpp. Av den anledningen bör man beakta riskerna för fuktskador och vidta förebyggande åtgärder som en väsentlig del av miljövänligt byggande och fastighetsunderhåll.

Byggindustrin står för en betydande del av de globala koldioxidutsläppen. Enligt uppskattningar står byggnation och fastighetsunderhåll för nästan 40 % av världens energirelaterade koldioxidutsläpp (IEA) (UNEP – UN Environment Programme). Därför har både byggindustrin och lagstiftare vidtagit åtgärder för att minska koldioxidavtrycket från byggandet (IEA).

Enligt Andenæs, Kvande och Bohne (2020) underskattas förekomsten av byggfel och fuktskador på grund av olika orsaker i bedömningarna av byggnaders koldioxidavtryck. Andenæs, Kvande och Bohne (2020) hävdar att underskattning av riskerna för fuktskador i beräkningarna av koldioxidutsläpp leder till en ensidig syn på miljövänligt byggande och att de faktiska koldioxidutsläppen relaterade till byggnader kommer att vara mycket högre.

Den här artikeln bedömer effekten av fuktskador på koldioxidutsläpp för tre hypotetiska takområden av olika storlekar (100, 200 och 1 000 m²) på ett bitumentäckt tak med en total yta på 2 000 m². Utsläppen uppstår när takområden behöver bytas ut. Beräkningarna visar att koldioxidavtrycket från fuktskador och deras reparationer är betydande. Till exempel motsvarar utsläppen från att reparera ett takområde på 1 000 m² över fem jorden runt-resor med bil. Resultaten visar att åtgärder och produkter som identifierar och förebygger risken för fuktskador bör vara en väsentlig del av miljövänligt byggande och fastighetsunderhåll.

Så här beräknades de totala utsläppen från fuktskador på tak

Ramboll Finland Oy utförde beräkningarna på uppdrag av VILPE Oy. Resultaten beräknades för tre olika storlekar på reparationsområden för flacka tak: 100, 200 och 1 000 m². Reparationen omfattar rivning av den gamla strukturen, installation av den nya strukturen och de material som används. De använda takkonstruktionerna inkluderade bitumentak, räfflad värmeisolering, ångspärr och TT-platta. Man använde programvaran OneClickLCA för att utföra bedömningen och använde konservativa värden från den finska utsläppsdatabasen CO2data.fi som utsläppsdata för materialen. Det antas att reparationen inte förändrar utbytesintervallet för byggprodukterna under byggnadens livscykel. Reparationsåtgärderna påverkar inte heller byggnadens energiförbrukning under användning.

Beräkningarna tog hänsyn till följande källor för koldioxidutsläpp:

  • Tillverkning av byggprodukter. Vid reparationer tillverkar man produkter för de byggnadsdelar som ingår i reparationsområdet, det vill säga de delar av byggnaden och byggplatsen som berörs av reparationen. I detta fall antas reparationen sträcka sig ända upp till ytmaterialet.
  • Transport till arbetsplatsen. För varje produkt utvärderade man transportens inverkan på koldioxidavtrycket, med hjälp av standardavstånden för transporter som tillhandahålls av beräkningsprogrammet.
  • Arbetsplatsaktiviteter. Som en del av arbetsplatsaktiviteterna uppskattade man överskottsmaterial och avfall som genererades på arbetsplatsen baserat på standardvärden från beräkningsprogrammet. Man tog inte med utsläppen från energiförbrukningen på arbetsplatsen i beräkningen på grund av brist på tillförlitliga utgångsdata.
  • Rivning av taket och avfallshantering. I det här sammanhanget innebär slutfasen att man river den gamla takkonstruktionen och hanterar rivningsavfallet innan reparationen påbörjas. Transporten under slutfasen uppskattades med hjälp av antagna transporttyper och avstånd, och utnyttjade utsläppsdata per enhet från byggemissionsdatabasen. Utsläppen från avfallshantering och slutdeponering baserades på enhetsutsläppsvärdena för avfallshanterings- och slutdeponeringsprocesserna i emissionsdatabasen, uppdelade efter materialtyp.

Betydande koldioxidavtryck från reparationer av fuktskador

Koldioxidavtrycken för takreparationer presenteras som den totala klimatpåverkan av reparationerna (i kilogram koldioxidekvivalenter, kgCO2e) (se Tabell 1). Takläckagereparationer resulterar i betydande utsläpp. Man kan förstå resultatens omfattning genom att jämföra dem med bilutsläpp. En reparation på 100 m² producerar 5 332,4 kg CO2e, vilket motsvarar att köra cirka 21 300 kilometer med bil, ungefär halvvägs runt jorden. En reparation på 200 m² producerar 10 664,8 kg CO2e, vilket motsvarar att köra cirka 42 600 kilometer med bil, mer än jordens omkrets. En reparation på 1 000 m² producerar 53 324 kg CO2e, vilket motsvarar att köra cirka 213 300 kilometer med bil, vilket är mer än fem varv runt jorden.

Tabell 1: Koldioxidavtryck per livscykelfas för olika storlekar av takreparationer (kgCO2e)

Eftersom beräkningsmetoden använder koldioxidekvivalenter per byggnadens uppvärmda nettoyta och per byggnadens livscykel (50 år), presenterar man också resultaten i denna enhet (se Tabell 2). Man har angett byggnadens uppvärmda nettoyta till 2 000 m². Med andra ord, vid den mest omfattande reparationen kan det till exempel handla om en tvåvåningsbyggnad med en yta på 1 000 m² per våning där man byter ut hela taket. Byte skulle innebära en årlig extra belastning på 0,53 kgCO2e/m² på byggnadens koldioxidavtryck. Denna extra belastning är betydande för byggnadens faktiska koldioxidavtryck och om man beaktade de utsläpp som orsakas av takreparationer i planeringsfasen skulle det innebära att man måste sänka eller kompensera utsläppen på annat sätt i projektet för att nå det önskade gränsvärdet. Man kan få en uppfattning om storleken på den extra belastningen genom att jämföra med gränsvärdet för koldioxidavtryck som Helsingfors stad har fastställt för nya bostadshus. Detta gränsvärde är 16,0 kgCO2e/m²/år.

Tabell 2: Koldioxidavtryck per livscykelfas för olika storlekar av takreparationer (kgCO2e/m²/år). Byggnadsarea 2 000 m² och livslängd 50 år.

Förebyggande av fuktskador är en viktig del av koldioxidsnål konstruktion och underhåll

Resultaten visar att en fuktskada på ett takområde på 100 m² eller större resulterar i betydande koldioxidutsläpp, med den största påverkan från produktionsfasen. Med tanke på de höga riskerna för fuktskador och de stora utsläpp som reparationer orsakar, bör preventiva åtgärder samt produkter som identifierar och förebygger risken för fuktskador vara en väsentlig del av miljövänligt byggande och fastighetsunderhåll.

VILPE Sense är ett system utvecklat av VILPE Oy för att förebygga fuktskador. VILPE Sense övervakar omständigheterna i konstruktionerna i realtid och larmar användare vid förhöjda fuktnivåer. Med VILPE Sense är det möjligt att åtgärda fuktproblem i ett tidigt skede, vilket förhindrar att mindre fuktproblem utvecklas till stora, kostsamma och miljöskadliga problem. I produktfamiljen VILPE Sense ingår en läckagedetektor som kan upptäcka läckor även på större tak. Fuktskador kan också uppstå när konstruktionerna av någon anledning inte ventileras tillräckligt. VILPE Sense-fuktkontrollsystem är utformat för att förhindra fuktskador orsakade av strukturella skäl. Systemet reagerar på alltför mycket fukt i konstruktionerna och förbättrar ventilationen vid behov. VILPE Sense-fuktkontroll passar både tak och golv i alla typer av byggnader.

Ordlista:

  • Koldioxidavtryck avser den totala mängden växthusgasutsläpp som direkt och indirekt orsakas av en specifik produkt, tjänst, organisation eller aktivitet. Det mäts vanligtvis i koldioxidekvivalenter (CO2e), vilket möjliggör jämförelse av olika växthusgasers påverkan.
  • Koldioxidhandavtryck beskriver åtgärder eller innovationer som minskar växthusgasutsläpp eller binder kol från atmosfären. Det kan relatera till användning av förnybar energi, förbättring av materialeffektivitet, koldioxidbindning i skogar eller produkter som fungerar som kolsänkor. Konceptet med ett koldioxidhandavtryck betonar positiva effekter på klimatet; med andra ord, hur mycket växthusgasutsläpp som kan undvikas eller avlägsnas tack vare en specifik aktivitet eller produkt.
  • OneClickLCA-mjukvara möjliggör livscykelanalyser (LCA) och miljövarudeklarationer (EPD) inom bygg- och tillverkningssektorerna. Användare kan beräkna miljöpåverkan av byggprojekt och tillverkningsprocesser. OneClickLCA används i över 170 länder.
  • Den finska utsläppsdatabasen, CO2data.fi, tillhandahåller information om klimatpåverkan från byggprodukter och tjänster i Finland. Tjänsten tillhandahålls av Finlands miljöcentral (SYKE) och är öppen och gratis för alla användare. Databasen innehåller information om byggprodukters koldioxidavtryck och koldioxidhandavtryck, materialeffektivitet och återvinningsbarhet. Det hjälper till att standardisera beräkningen av växthusgasutsläpp under byggnadens livscykel och underlättar planeringen av koldioxidsnål byggnation.

Artikeln grundar sig på en beräkningsrapport av Ramboll Oy, som finns tillgänglig i sin helhet på begäran. Vänligen kontakta sales@vilpe.com.