Även om kraven för EPD fortfarande håller på att specificeras, efterfrågar kunderna redan exakt miljödata – så här agerar VILPE proaktivt
Miljökraven inom byggbranschen skärps till följd av både nationell lagstiftning och EU-reglering, men den exakta omfattningen och innehållet i EPD-kraven håller fortfarande på att klargöras. Kunderna förväntar sig ändå redan nu exakt, transparent och maskinläsbar miljödata om produkter. VILPE har beslutat att agera proaktivt i förhållande till kraven och har svarat tidigt genom att ta fram data på EPD-nivå, stärka den interna kompetensen och använda beräkningsresultaten som stöd för produktutvecklingen.
Vid årsskiftet 2026 sker en betydande förändring inom europeiskt byggande: rapportering av en byggnads koldioxidavtryck och koldioxidhandavtryck blir lagstadgat obligatorisk för vissa byggnadstyper, såsom radhus, flerbostadshus, kontor, affärslokaler samt stora lager-, idrotts- och servicebyggnader. Det innebär att det i samband med bygglov måste tas fram en beräkning av utsläppen under byggnadens hela livscykel, och denna beräkning kräver produktspecifik miljödata antingen från den nationella utsläppsdatabasen eller från produkternas egna EPD-deklarationer.
Enligt VILPE:s projektingenjör och EPD-expert Milja Sarapää är innehållet i skyldigheten inte så självklart som man kunde tro.
”Detaljerade myndighetsanvisningar håller fortfarande på att fastställas i början av 2026 när det gäller innehåll och omfattning för förteckningen över byggprodukter. Det är dock klart att data om byggnadstekniska produkter och produkter som integreras i konstruktioner kommer att ingå i beräkningarna av koldioxidavtrycket”, säger Sarapää.
Även om EPD:er för närvarande är det mest etablerade sättet att ta fram jämförbar miljödata, ålägger den nya bygglagen inte tillverkare någon direkt skyldighet att upprätta EPD:er. Det är fortfarande oklart i vilken utsträckning produktspecifika EPD-deklarationer kommer att krävas i framtiden i stället för generiska data. Kraven kommer att preciseras stegvis, men det står redan klart att anbudsförfaranden och upphandlingsprocesser i allt högre grad efterfrågar mer detaljerad miljöinformation.
För närvarande kräver lagen i Finland och Sverige att en byggnads koldioxidavtryck beräknas, och om produktspecifik data inte finns tillgänglig kan generiska värden användas i beräkningen. Generiska data baseras på regionala genomsnittliga resultat som har justerats upp med en säkerhetsfaktor.
”Generiska data är inte lika representativa som produkt- eller produktgruppsspecifika data, och på grund av säkerhetsfaktorn är deras utsläppsvärden vanligtvis högre”, förklarar Sarapää.
Enligt Sarapää kommer de högre utsläppsvärdena i generiska data sannolikt i praktiken att styra marknaden mot en ökad användning av produktspecifik och verifierad miljödata, även om det ännu inte uttryckligen krävs för varje produkt. Denna utveckling förstärks också av reglering på EU-nivå. Den reviderade byggproduktförordningen (CPR 2024/3110) och förordningen om ekodesign för hållbara produkter (ESPR 2024/1781) skapar ett ramverk där byggprodukters miljöegenskaper, tekniska prestanda och spårbarhet i framtiden kommer att bli en del av ett digitalt produktpass (DPP).
Införandet av det digitala produktpasset (DPP) för byggprodukter kommer att ske stegvis, och tidtabellen beror på när EU publicerar produktspecifika delegerade akter för olika produktgrupper. De första produktgrupperna kan omfattas av det digitala produktpasset redan mot slutet av detta decennium, men den exakta tidsplanen varierar beroende på produkttyp. Även om detaljerna klargörs senare är utvecklingsriktningen tydlig, enligt Sarapää: i framtiden kommer byggprodukter att behöva tillhandahålla allt mer exakt, transparent och maskinläsbar miljödata.
Kundkraven går före regleringen – behovet av exakt miljödata ökar
Även om regleringen kring produktspecifik miljödata fortfarande delvis är öppen har VILPE märkt att kundkraven utvecklas snabbare än lagstiftningen. Många kunder behöver data på EPD-nivå och produktspecifik information oavsett vad lagen för närvarande kräver.
”Kunderna efterfrågar redan exakta siffror. De vill särskilt ha data som baseras på utsläppsberäkningar, och detta syns tydligt inom grossistaffären. Till exempel vill större kunder ha maskinläsbar data som kan matas in direkt i deras system”, säger Sarapää.
Behovet av information sträcker sig längre än klimatpåverkan. Kunderna frågar i allt högre grad om förpackningsmaterial, återvinningsgrad, råvarornas ursprung och transporternas miljöpåverkan. Detta kräver att tillverkare samlar in allt mer omfattande och detaljerad produktspecifik data. Utöver EPD-beräkningar beräknar VILPE även utsläpp på organisationsnivå för att kunna följa upp den totala påverkan systematiskt.
EPD-beräkningar har blivit en permanent del av VILPE:s verksamhet
Kundernas informationsbehov har lett VILPE till ett strategiskt beslut att ta fram miljödata på EPD-nivå mer omfattande och systematiskt än vad dagens krav förutsätter. VILPE har redan 20 EPD-deklarationer publicerade i EPD Hub, och ytterligare fyra är under arbete – vilket är ett relativt stort antal med tanke på företagets storlek.
”Vi ville säkerställa att vi kan svara på kundernas frågor redan nu, inte först när kraven så småningom preciseras. Därför beslutade vi att arbeta med EPD proaktivt och i stor skala”, förklarar Sarapää.
VILPE genomför EPD-beräkningar helt och hållet internt. Enligt Sarapää baseras beräkningarna på livscykelanalys (LCA), och arbetet har krävt en grundlig fördjupning i standarder, beräkningsprinciper och den dokumentation som krävs. I beräkningarna beaktas också om miljöpåverkan rapporteras per kilogram eller per produkt enhet, så att resultaten blir jämförbara. En EPD uppdateras när produktdata förändras med mer än ±10 procent och är giltig i fem år åt gången. Samtidigt har datainsamlingen gjorts till en del av den dagliga verksamheten: materialflöden i produktionen, data från leveranskedjan och mängder av förpackningsmaterial registreras systematiskt. Informationen förbereds nu för överföring till affärssystemet (ERP), så att underhållet kan automatiseras i framtiden.
Beräkningarna leder till konkreta förändringar
Beräkningarna synliggör var en produkts utsläpp uppstår. Enligt Sarapää avgörs så mycket som 70–80 procent av en produkts miljöpåverkan under livscykeln av beslut som fattas redan i design- och produktutvecklingsfasen. Därför utbildas VILPE:s produktutvecklingsteam i att förstå och använda EPD-data som en del av beslutsfattandet.
EPD-arbetet har också lett till konkreta förändringar. En viktig insikt gällde förpackningar, eftersom förpackningstäthet hade en tydlig påverkan på transportutsläppen. Som ett resultat har förpackningen av genomföringar ändrats från kartonger till plastpåsar.
Ett annat viktigt utvecklingsområde gällde råmaterialen.
”När vi granskade livscykelutsläppen identifierade vi råmaterialen som ett av de viktigaste förbättringsområdena. I vårt fall fanns det till exempel stora skillnader mellan polyamid och polypropen, vilket har fått oss att inleda utredningar om alternativa råmaterial. Vårt mål är också att öka andelen återvunnet råmaterial i produktionen”, säger Sarapää.
Behovet av miljödata kommer att öka i framtiden
Enligt Sarapää kommer både mängden miljödata och kraven på dess noggrannhet att öka på EU-nivå och i nationell reglering, och denna utveckling väntas fortsätta långt in i framtiden. Det kräver att företag håller sig ständigt uppdaterade för att kraven ska kunna uppfyllas i tid och med tillräcklig precision. Samtidigt är varken beräkningar eller dokumentation något som görs snabbt.
”LCA-beräkningar och framtagningen av EPD-dokument är starkt standardiserade, vilket är önskvärt både för slutresultatet och för kunden. Samtidigt är arbetet resurskrävande när det gäller datainsamling, beräkningar och rapportering. Den första omgången är därför den mest krävande, men också den mest lärorika”, sammanfattar Sarapää.